Men köket då?

Svårt att beskriva känslan av att äntligen (ä n t l i g e n) få öppna balkongdörren, ta med sig frukostkaffet ut på altanen och sitta i solen. Vi har längtat. Somliga mer än andra. Det var ju hela grejen med huset liksom. Eller nja, hela och hela, men en alldeles särskilt väsentlig del av det i alla fall. Det där med barfota och kaffe och sol innan en riktigt vaknat till ordentligt. Vi är så tacksamma över att vi orkade baxa bygget i hamn tillräckligt i fjol sommars värmebölja, trots sorgligheter och jag  vet inte vad, så att vi nu kan börja använda den direkt. Och det blev ju direktare än vi vågat hoppas på. Sommaren kom visst tidigt i år. Sen försvann den i och för sig lika fort, för idag är det snorkallt igen och innan kvällen ska det snöa, sägs det. Typiskt väder för första maj, med andra ord. Anyway, köket då? Jomenvisst. Det står kvar. Men ekar tomt. Vi har tänkt altanjox i solen, kökjox i regnet och det innebär, för den som har läst inlägget ordentligt, att vi drar igång där nu. Any day now. I snar framtid. Eller något senare.