Nu är goda råd dryga

"Ska ni verkligen riva köket?", "Ni ska väl ha kvar det här charmiga femtiotalsköket?", "Ni ska väl inte ha vitt, det blir så smutsigt!", "Ni ska väl inte ha svart, det blir så smutsigt!", "Ni ska väl inte ha trägolv?", "Ni ska väl inte ha rutigt!", "Ni ska väl inte ha laminat!", "Ni ska väl inte ha svart bänkskiva, då syns allt", "Ni ska väl inte ha träskiva, då syns allt!", "Ska ni inte ha rostfritt?", "Ni ska väl ha träskiva, det blir ju så snyggt!", "Ska ni verkligen sätta igen fönstret, det blir ju så mörkt!", "Ska ni verkligen ta upp väggen, det blir ju så öppet!", "Ni lägger väl inte klinker?", "Ska ni inte ha vinylgolv?",  "Ska ni verkligen ha inbyggd micro?", "Ska ni verkligen har spisen där?", "Ska ni inte ha bara öppna hyllor?"... och så vidare i all oändlighet. Det är inte nyfikna frågor som vill ha ett svar. Det är dåligt maskerade sk 'goda råd'. Som handlar om stil, tycke och smak. Ibland kokar jag inombords, men oftast blir jag irriterad på oss själva som gång efter annan ändå begår misstaget att faktiskt lyssna på vad andra har att säga om huset de själva inte bor i. Då vacklar vi. Helt i onödan. Så nu får det vara nog. Detta är ett offentligt mittenfinger som jag viftar lite hätskt med så att vi kan släppa detta och komma vidare. Missförstå mig rätt, vi lyssnar ofta, mycket och gärna på tips och råd från de som vet bättre om sånt som har med byggtekniska lösningar att göra. Det måste vi, annars är vi helt enkelt dumma i huvudet. Vi vet våra begränsningar. Men nu har vi gått och blivit dumma i huvudet i alla fall och ägnat en avsevärd mängd tid, energi och ångest åt att lyssna på andras råd i fråga om stil, tycke och smak. Så urbota korkat. Ett riktigt rookie mistake. Det är inte likt oss, men en köksrenovering är en köksrenovering är en köksrenovering. Men tänk så många timmar vi hade kunnat lägga på att komma framåt istället för att ta två steg bakåt, riva upp vår moodboard och börja om. Jag insåg hur det var fatt först när jag, efter ytterligare en helg med alla helvetets kval och val, skrotade ännu en köksidé och sedan snubblade över vår allra första moodboard för köket när jag scrollade bland alla anteckningar. Då infann sig lugnet. Där var det ju. Det där som vi ville ha. Det där som VI ville ha. Bilden här är det enda ni får se. Sen ber jag om största möjliga tystnad.