Lakritsremmar och mera vatten

Det är torsdagkväll (ok, natt) och bit för bit av lägenheten har under veckan packats ner i kartonger. Nu är det rätt opersonligt och spartanskt i vår lya och ännu en byggarbetsplats i huset. Vi befinner oss i ett slags limbo, en parentes, ett ingenmansland. Det går inte att byggstäda i huset riktigt än, men jag gör ett tappert försök, medan J fixar i köksskrubben. Dammsugaren har dessvärre slammat igen av allt betong- och slipdamm, så när jag sitter och plockar skräp från golvet, stoppar det i slangen och skakar ner skiten i magen på maskinen, inser till och med en tjurskalle som jag att det inte riktigt är supereffektivt. Så att säga. Skruvar istället upp en stång i en av klädkammarna. Jag menar, jag har äntligen fått mitt efterlängtade laservattenpass - det måste ju användas!

Medan jag gör detta hör jag en smäll nere i köket. Ännu en lakritsrem som fått kortis. Som tur är behöver jag inte använda träplanka och våld för att slita bort J från kontakten, men man känner sig ju inte säkrare för det... Elen i huset är felkopplad och i bedrövligt skick. Behöver jag säga att vi håller på att dra ny el överallt?

Gamla elkablar.



Nästa projekt är att fylla släpet med byggskräp, så vi kan börja köra större saker till huset. J tömmer toan på övervåningen på handfat, brädor och annan bråte och hojtar: "Men det läcker ju!". Japp. Visst var det så. Elementet har tydligen en större spricka än både vi och försäkringsmannen sett under skadebesiktningen eller så har sprickan blivit större med tiden. Hur som helst, nu är det bara att riva upp golvet ännu mer och kolla - jodå, blöta sågspån och murken regel. J tömmer systemet och det slutar droppa. Sen ägnar vi kvällen åt att få bort allt som var fuktigt. Behöver jag säga att matchen Spanien - Italien känns mindre viktig i ett sånt läge?

Elementet i toan på övervåningen.

Sågspånen är rejält blöta.


Vi rensar och kollar hur djupt ner blötan går.

Träet var blött och mjukt.

Kommentarer

  1. Ajajaj. Flashback till våren 2008. Vi upptäckte fukt i vårt badrum ett halvår efter vi flyttat in (också gammalt hus som du vet). När G tog bort spånskivorna på insidan rasade takpannorna in och han såg rakt upp i himlen. När snickarna hade rensat bort allt som var fuktskadat hade vi ett 2x3 meter stort hål i sidan av huset. Täcktes med presenning över sommaren och sedan renoverades badrummet och taket till en sammanlagd kostnad på åtskilliga hundra tusen. Hade vi inte räknat med. Det var det jag menade när jag i höstas skrev att jag har inga råd att ge när man faller för ett gammalt hus. Vi älskar vårt hus och det har helt fuckat upp vår ekonomi. Både ock.
    Detta är säkert inte ett lika stort problem. Se mitt inlägg som ett 'det kunde varit värre' perspektiv.
    Kram Malin

    SvaraRadera
  2. Tack Malin, jo, jag minns mycket väl den historien och jag vet precis vad du menar med att man älskar sitt hus, även om det fuckar upp ekonomin. På nåt vis lär man sig att snabbt gilla läget och arbeta framåt, borra ner huvudet och bara fortsätta - nåt annat alternativ finns ju inte. Det är ju trots allt vårt hus, det hus vi vill ha. Även om känslorna stundtals inte känns besvarade med tanke på hur det beter sig...
    Vi är oändligt tacksamma att vattenskadan uppdagades innan vi påbörjade renoveringen i vintras och även nu, det senaste (halltaket skulle eg. sättas nästa vecka och då hade det förmodligen fått rivas upp några veckor senare). Som sagt, det kunde varit värre :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg