När bitarna faller på plats

Vi upprepar: Snart så!

Ofattbart att vår servettskiss faktiskt finns på riktigt nu. Nästan, menar jag förstås. För det är väl fantastiskt ändå hur det liksom närmar sig upploppet i sisådär ungefär en evighet. Det är det där med Meselefors alltså (Läs gärna: "Oh no, it's just like Meselefors"), som vi för övrigt har i färskt minne eftersom vi nyligen gjorde den sega hemresan från Umeå med bil fullknökad med grill, cykel, dator, blommor, tegel, fix, fog och annat jooligt. Nåväl, nu har vi fått allt på plats som vi får tillfället kan få på plats utifrån förutsättningarna. Klåparjobbet med kranen för grovhon är ännu inte åtgärdat, vi har inte satt upp den nya armaturen, vi har inte byggt in klädkorgarna än och vi hoppas få hjälp av snickarkompis med utsågningen för hon i bänken. Men i övrigt... ptja, vi tycker nog att vi kan vara smånöjda. Det är till och med så att tvättstugan duger som gästrum för föräldrar/svärföräldrar på besök. Det är banne mig det fräschaste rummet i hela huset. Pjoffdörrar enligt önskemål, en bänkskiva som matchar klinkergolvet hur bra som helst, massor av förvaring och ändå mycket utrymme kvar för att sätta in mer inredning vid behov. IKEAs serie Metod i enkel variant inkl ben, pjoffar, ho, kran, armatur, bänkskiva, extra skåpinredning med mera med mera landade på ca 5 000 kr.